Sibirisk katt /Rasinfo:

 "Sibben" är en storvuxen raskatt från Ryssland av samma typ som norsk skogkatt och maine coon.

Hanar väger normalt 5–9 kg, honor 4–5. Likt många stora kattraser utvecklas den långsamt och är inte helt fullvuxen förrän vid fem års ålder.

Den sibiriska katten klassas som semilånghårig och ska ha en välutvecklad krage och svans, hårtofsar mellan tårna och god öronbehåring. Pälsen består av en tät underpäls, med längre täckhår som är vattenavstötande. Pälsen brukar vara betydligt längre på vintern än på sommaren.

Den sibiriska katten blev godkänd som ras i FIFe först år 1998, och år 2000 importerades de första sibiriska katterna till Sverige, som på senare år har blivit ett populärt husdjur.

Kan vara hypoallergen…

Det har hävdats av uppfödare och somliga forskare att sibirisk katt är hypoallergen (mindre allergiframkallande) än andra katter. Men inga säkra medicinska vetenskapliga bevis för påståendet finns ännu att tillgå.

Den tidigaste kända hänvisningen till sibiriska katter är från redan år 1000 e.Kr., enligt International Cat Association.

Väldigt lekfull…
Sibirisk katt är orädd, tyst, lekfull och lugn. Som tidigare nämnt kan det upp till fem år för raskatten att mogna fullt ut, men den förblir i regel lekfulla hela livet ut.

Hundliknande beteende…
Katterna älskar att vara nära familjemedlemmar och kommer bra överens med barn, hundar, katter och andra djur. De är mer benägna att kvittra eller leka än att jama. De är också mycket kreativa och intelligenta; sibiriska katter är kort sagt problemlösare. De uppvisar också hundliknande beteende; de möter människor vid dörren, kommer vid inkallning och njuter av att leka.

Troligtvis sökte de sig till människan för att undkomma den sibiriska kylan…
Sibirisk katt tros ha sitt ursprung i de täta skogarna i Sibirien för minst 1000 år sedan. Vissa människor tror även dessa silkeslena katter är förfäder till alla moderna långhåriga katter. Lite är känt om deras tidiga stadier, men kattungar blev troligen domesticerade när de sökte upp gårdar, affärer, och kloster som en flykt från den brutala sibiriska temperaturen. Husdjursägarna välkomnade dem med öppna armar tack vare deras skarpa jaktegenskaper, vilket innebar färre gnagare inomhus.

Många anser att deras utseende ser väldigt vänligt ut, jämfört med vad många andra katter kan göra. En av anledningarna sägs vara de ofta grön– eller guldfärgade ögonen, som ofta pryder och kännetecknar en sibirisk katt. Även blåfärgade ögon hör inte till ovanligheten.

Med sin atletiska förmåga och höga intelligensnivå, är det ingen överraskning att sibiriska katter är energiska och äventyrliga problemlösare. De älskar att klättra och hoppa. Om du är en matte eller husse till en sibirisk katt, förväntar dig då att hitta den på de mest märkliga ställen – som på toppen av ditt kylskåp, hängandes över en dörr, eller kanske svänga från ljuskronan i vardagsrummet!